akuten igår

var på akuten igår med michelle hög feber och väldigt lös i magen.
blev hemskickad igen då alla proverna
var normala förutom sänkan spm var på 13.

väl hemma igen har hon bara varit jobbig och febern gått upp och ner.
ska söka igen imorgon bitti så vi kan se hur sänkan är imorgon.

jobbig natt blir de jag vill hålla koll på henne så inte febern stiger för mycket

utflykt

Har inte hänt så mycket sen sist.
allt är som vanligt michelle kan fortfarande inte bajsa har fått en tid till den 13 aug för vidare undersökningar.

idag ska vi på utflykt känner inte för det jag har ont magen :(  men men nu är vi på g.

ps:  pärlade igår var så nice blev ett fint set.

skriver mer sen

längesedan jag skrev

Vi har fått veta att de inte är hirschsprungs sjukdom michelle har.
skönt men samtidigt kvarstår problemet.

Det har varit mysiga dagar och hoppas få fler såna med lite mer aktiviteter hahahs

Idag blir de ullared

Idag ska vi till ullared.
ringde kirurgen nu på morgonen. svaret har kommit läkaren ska ringa under dagen
bara jag har bra mottagnig på mobilen.

hahaha läkaren har ringt nu
Michelle har inte hirschsprungs :)  undersökningarna fortsätter  fan va skönt.  ska köra tarm terapi på henne nu. låta henne själv försöka. bara tömma henne vid behov morgon och kväll.

Jag är så himla glad visst problemen återstår men det är inte hirschsprung iallafall. skriver mer sen

Sjöbo marknad

Trevlig dag idag.

Dagen började med att tömma Michelle och ge henne mat. sen somnade vi om igen 1 timme.
Michelle ville tydligen inte sova mer än de så Stefan tog henne och gick en runda med henne så jag kunde sova. Hade sån huvudvärk så visste inte vart jag skulle bli av.
Ringde även kirurgen för att få prata med en läkare ang provsvaren. dom skulle ringa tillbax under dagen.

Läkaren ringde vid 12 och svaret hade inte kommit än jag skulle ringa tillbaka igen på måndag-tisdag. Fick veta att Michelle inte har urinvägsinfektion utan njurbäcksinfektion. Jaha och det säger dom nu hahha sjukvården alltså är inte på min högsta lista just nu.

Vid 13 åkte vi till Sjöbo marknad och träffade mina föräldrar, min syster och systerdotter som kommit från Göteborg och såklart mina barn. Elias sover hos mormor nu sen i måndags så var jätte trevligt att träffa honom Saknar hon så mycket.

Michelle var jätte duktig på marknaden inte mycket gnäll alls mer än när hon var hungrig.
När vi kom hem fick jag tömma henne 2 gånger sen somnade hon.
Nu ligger hon här vid mig och pratar i sömnen eller så har hon ont.
Upptäckte idag att hon har fått svamp runt analen :( stackars liten ska det aldrig ta slut för dig med problem )

  

 

Tack för idag ska ta en cigg och gå och lägga mig

fram tills idag

på måndagen skulle vi åka till ullared men blev inte så. Michelle vaknade med 40 grader feber och mådde inte alls bra.
åkte in på akuten. hon hade haft kraftig diarré sen fredagen så trodde det var något med magen men nä tydligen någon bakterie som finns i huden - tarmarna - urinen. dom behandlade henne för urinvägsinfektion. blev inlagda. jag var där på dagen Stefan på natten.
Dom gjorde röntgen på henne för att se om det satt en förstoppning längre uppe men de gjorde de inte. så fortsätta med temp och vatten lavemang.

Igår fick vi komma hem. kunde ge henne medicinen själv här hemma.

Idag är ingen bra dag hon har ont i magen och blivit sköljd 4 gånger. hon har jätte ont i gumpen och är röd. gör ont när hon kissar. och inte sovit mer än 7 timmar sen kl 00 igår. får se vad som händer ikväll annars blir de åter till sjukhuset hon ska inte ha så ont .

Tiden gick - kände något inte stämde

Dagarna gick och allt kändes bra förutom att hon inte kunde tömma tarmen utan temp. 

Väldigt jobbigt blev det och till sist sökte jag akut den 30 Maj. Dom bad mig bara fortsätta med det jag gjorde för hennes tarmar inte var riktigt utvecklade än. 

Jag gjorde som dom sa och dagarna gick igen. 

Den  14 Juni var det dags igen denna gången med samma sak. hon sov inte skrek mycket och kämpade att få ut bajset. dom gav henne microlax och det kom ut. Så länge hon går upp i vikt och äter tycker dom allt är okej så vi fick vi åka hem igen.
Skulle ge henne microlax 1 gång i veckan och laktolos vid varje måltid.
Dom skulle också skicka iväg en remis till röntgen på magen för att se så inte det var någon missbildning eller någon sjukdom som låg bakom.
Gjorde som dom sa men hon fick bara mer och mer ont.
Fortsatte med tempen.

Den 27 Juni
Elias och Emili åkte på läger denna dagen så härligt för dom tänkte jag så får jag tid med Stefan och Michelle utan att ha dåligt samvete. Men dagen blev inte som den skulle.
Jag hade varit uppe i 2 dygn och var total utmattad. Michelle skrek och jag ville bara sova.
På kvällen efter många tömningar och temptagningar så åkte jag in igen nu räckte det.
Träffade en underbar läkare som la in Michelle och klassade mig som utmattad och att jag även fått en förlossnings deprition och behövde hjälp med detta.
Första natten fick jag order om att åka hem och låta Stefan ta över så jag lydde och åkte hem,
På söndagen blev vi skickade till Malmö för dom inte hade plats i Lund. samma där jag var där på dagen Stefan kom på kvällen och tog över.
på måndagen fick jag prata med en läkare och psykolg och fick remis till ADHD teamet i lund.
Vi låg inne tills på tisdagen sen fick vi åka hem då vi skulle                                                          till läkaren i lund på onsdagen.

Den 1 Juli
Kontrast röntgen på lille Michelle och pappa åkte till SM 5 dagar.
Röntgen gick bra men fick komma tillbaka dagen efter.
Efter röntgen skulle vi få besked om hur vi skulle göra framöver men det fick vi inte så jag och Mamma gick till akuten och fick prata med en överläkare som sa att dom misstänkte Hirschsprungs sjukdom. Och det är därför dom behövde röntgen.
Jag skulle fortsätta med temp tills jag fick träffa en läkare som sa annat.

Den 8 juli
Fick vi tid hos kirurgläkaren hon visste inte riktigt om det var Hirschsprung eller inte så hon ville att Michelle skulle göra en Sugbiopsi i tarmen ( dom suger ut celler för att kolla om nerverna i tarmen funkar eller är döda )
På fredagen var det dags för ingreppet. allt gick bra och än en gång var Pernilla osäker på om det är Hirschsprung som gör att hon inte kan bajsa.
Hon visade mig hur jag skulle tömma henne med vattenlavemang och kateter.
Detta funkade jätte bra men fortsatte med tempen.
Nu får vi se om det är Hirschprung eller inte vet inte vad jag hoppas på.
Bara vi får veta varför vår lille tös inte kan bajsa. 

Dagarna efter Michelle kom till världen

Allt flöt på och vi fick åka hem den 13 maj. vi firade Elias födelsedag på sjukhuset den 12 Maj mattanten på sjukhuset gav hon en present också. så glad han blev. 

väl hemma den 13 maj kom Mamma Pappa och Emili och besökte oss för att fira Elias och titta på Michelle vi åt tårta och allt var jätte mysigt.

inköpet på ullared

stoasyster vill hålla               

Michelle föddes

Tänkte först skriva lite om födslen.

Graviditeten var jobbig med mycket smärta och oro. Hade fått graviditetsdiabetes och stack mig dagligen. Smärtan i ryggen blev svårare med tiden med tanken på mina diskbråck.
Vi bestämde tillsammans med läkarna att sätta igång mig i vecka 37.
Sagt och gjort den 8e maj ringde dom och sa att jag inte kunde komma in i dag då det var fullt redan på förlossningen men att jag kanske kunde få ett samtal i helgen.
På lördagen stack Stefan och tävlade i tron om att inget samtal skulle komma.
Jag ringde till dom kl 8 och fick veta att jag skulle ringa kl 12 igen då det var fullt.
Klockan 12 sade dom samma sak men sen vid 14 ringde telefonen och dom bad mig komma in klockan 16.

Jag började ringa runt och säga till familjen att jag fått en tid. Nervositeten ökade och länkarna gick varma på telefonen. Vad kommer hända ? Hur snabbt kommer det gå ? Osv

Strax innan klockan fyra tog jag en taxi in till förlossningen.
Kom in och registrerade mig tog lite bilder på rummet och på mig själv.
Jösses kanske sista dagen jag är gravid. Wow nu var det nära, tänkte jag.

Fick första tabletten klockan 17. Var är Stefan när kommer han jösses tänk om det går snabbt.

Klockan 21 fick jag nästa tablett fick kraftiga värkar men hade bara öppnat mig 2cm.

På natten skulle jag få 1 tablett till, men dom tyckte inte att något hände så dom ville avvakta till morgonen. Så 3 tabletter utan att öppna mig mer än 1cm.

Jag och Stefan roade oss med att spela yatzy på mobilen och ta lite bilder. *hahaha

På morgonen den 10:e maj satte vi igång igen med tabletterna. Dagen var dryg och det kom små värkar hela tiden. På kvällen kom det en sjuksköterska som tyckte det var bättre vi satte in en ballong som skulle utvidga och reta insidan av livmodertappen. Sagt och gjort klockan 23 satte dom in den och fyllde den med 50ml koksaltlösning. Varannan timme skulle dom komma in och dra lite i slangen som satt i andra änden av ballongen. Den natten sov jag trots ballongen ganska bra.

På morgonen hade jag fortfarande inte öppnat mig mer då hon kunde dra i den ganska hårt utan att den gav intrycket av att vilja komma ut. Den skulle ju trilla ut av sig själv när man var öppen 3cm, så att dom kunde sätta in andra behandlingar som dropp för att påskynda födandet. Klockan 7 på morgonen dagen efter gick jag på toaletten då ramlade ballongen ut. Wow vad händer nu då tänkte vi.

Stefan åkte hem för att gå ut med hunden (”Tekla”) som vi hade tagit på oss att passa, helt oväntande om vi inte skulle vara hemma den helgen. Dom sa det skulle dröja många fler timmar innan något hände. Jag gick ut och röka och tog en kopp kaffe, så jag inte kände något än. Vid 9-tiden kom Stefan tillbaka. Då började det hända saker. Jag hade fått veta av en sjuksköterska att hon inte ville göra något förrän jag hade öppnat mig lite mer. Hon undersökte mig och bestämde sig för att ta hål på fosterhinnan. Splash sa det, och halva sängen blev blöt.

Återigen sa dom att det kan ta lång tid innan något händer och att det kan hända att dom måste sätta in värkstimulerande dropp. Jag fick order om att inte krysta förrän sjuksköterskan hade fått på sig handskarna för annars var hon tvungen att bjuda hela avdelningen på tårta.
Lovade henne att låta bli. Jag fick vara med i en studie om att kolla hur mycket livmodertappen öppnat sig via ett ultraljud det var 2 olika ultraljudsmaskiner dom skulle komma med.
Fick 5 värkar som satte igång vid lite över 10 men var lång tid mellan dom.
Undersköterskan var inne på rummet och förberedde så länge.
Tillsist ville jag krysta men fick inte då Michelle hade huvudet vänt åt fel håll så var tvungen att försöka vänta henne genom att sätta upp mig i sängen och hålla armarna över sängkanten.

Hade syrgas sen klockan 10 så skönt haha
jag sa till undersköterskan jag måste krysta hon sa vänta jag andades hon ringde på klockan och sjuksköterskan kom sen gick det snabbt 2 krystvärkar så låg Michelle på mitt bröst.

Jag fattade inget först la mest märke till att dom ville att jag skulle ligga i det blötta i sängen ( blodet och vattnet ) Ut kom en liten flicka 2846 gram och var 46cm lång. Vilken skönhet. Och vilken lättnad nu var det över och vi kunde bara njuta.